Jag och Elin gick och la oss halv 6 imorse, vid 11 tiden kom per o peter in med kaffe o smörgås :) mysigt:) peter o per har fortfarande inte gått och lagt sig :O men hoppas på att per kan somna vid 9 tiden o sova fram tills morgonen så vi kan vända på dygnet tillsammans. Igår satt jag o elin i sängen men marsvinen, jag tror vi har bestämt att hon nya ska heta Alice :) det var väl fint? lätt namn oxå, nu blev jag jätte sugen på att mysa med dom igen .. Jag läser en blogg som heter 17-år och trebarnsmamma, men hon är 18 nu.. Jag tänker som så att det måste vara otroligt jobbigt, inte att ta hand om sina egna barn, men att inte kunna umgås med folk i sin egen ålder, eller vad tror ni? 3 barn tar ju otroligt mycket tid, mer än man kan förstå, så det blir ju svårt att få tid till annat. Nu säger inte jag att hon har ett dåligt liv. absolut inte.. jag avundas hennes liv! Men kommer man sakna det man missade senare? Vissa blir ju "tonåringar" igen i 40 års åldern, o ska dricka med kompisar osv hela tiden, varje helg. vilket jag har varit med om med kompisar föräldrar, o dom lider. så det blir massa frågetecken. Men sen så finns det ju såklart dom som får barn o lever lyckligt. både barnen o föräldrarna.. Vad tycker ni om detta? vad är era funderingar? Pussar